tisdag 1 september 2015

Lars Norén, Fragment

Fragment är de broar som uppstår när katedraler faller samman

Lars Noréns nya bok innehåller drygt femhundra textfragment. Ett sextiotal av dem presenterades på Moderna museet hösten 2013. Lars Norén har senast givit ut prosaverket Ingen (2014), samt dagboksvolymen En dramatikers dagbok 20052012, i pocket hösten 2014.

Recension 
Under sommaren 2015 har Lars Norén läst ett fragment om dagen, direkt efter programmet Sommar i radions P1. De flesta är hämtade ur boken, med samma namn: Fragment. Men några har varit nyskrivna.

Det är en fascinerande och nydanande litterär form. Närmast kommer man att tänka på aforismer, små korta budskap med uppmuntrande budskap. Men Noréns fragment är inga aforismer, inga haikudikter med naturromantik. I sann norénsk anda får vi några allvarsord på vägen, om liv och död och existentiell ångest, stundtals en form av galghumor inför det allvarsamma.

Textens form är unik. Och det är även boken, för den som inhandlar en sådan. Boken är ganska tjock, fyrkantig, med kraftiga ark och sparsamt med text på varje sida. Färgen är genomgrå, grafitgrå. Ingen baksidestext, bara en streckkod och ett ISBN-nummer. Mina tankar går till Lars Noréns teaterkonst. Avskalat och vasst. Ingen går oberörd efter hörandet eller läsandet.

Norén rör sig bland kända filosofer och författare. Fascismen är ett tema bland fragmenten. Ett annat är ett till synes neutralt begrepp, nämligen tiden. Före och efter, efter och före, som en helhet. Norén har läst sin Bergson. Låt mig avsluta med ett exempel på ett fragment, som anspelar på ett greksikt drama, följt av några allmänmänskliga fragment, till en del självbiografiska. Inga fullständiga meningar, inga punkter, inga frågetecken eller utropstecken, ingen sidnumrering. Det är bara ett fåtal exempel på över 500 fragment, mycket läsvärda, fulla av paradoxer och genomborrningar. Annorlunda.

”När råkar Odysseus ut för sina största äventyr – på hemvägen”

”Att dra sig tillbaka till världen”

”Att minnas är en handling”

”Jag älskar också denna fasansfulla värld – därför att en hund med tre ben kan väcka min försvarslösa kärlek”

Ingalill Eriksson

Inga kommentarer: